Anne-Marie Erraux föddes den 20 oktober 1762 i Pont-sur-Sambre. Hon tillhörde en välbärgad familj och var själv rikt utrustad med strålande intellekt, många talanger och stor skönhet och charm men hon ville hellre tjäna Gud i ett kloster än leva sitt liv i världen. Hon sökte därför inträde i Birgittinklostret i Valencienne där man gärna tog emot henne. Hennes djupa fromhet och hennes milda och goda maner gjorde henne snart omtyckt och uppskattad i klostret. Hon fick uppgiften att sköta klostrets kyrka och sakristia.

Franska revolutionens förföljelse av kyrkan drabbade klostret i Valencienne 1790 när myndigheterna till att börja med krävde klostret på en stor summa pengar som skatt. Då klostrets abbedissa förklarade att de inte hade tillräckliga medel för att betala en så stor summa, kom en delegation och konfiskerade alla föremål av värde som fanns i klostret. Därefter förhördes systrarna  och alla utom en ville stanna i klostret. Nästa steg blev att tvinga dem att anta civil klädsel och en del av klosterbyggnaden gjordes om till kasern för soldater. Fram till 1793 hoppades systrarna att de skulle få tillbaka sitt kloster och kunna återuppta klosterlivet, men i oktober 1793 blev de definitivt fördrivna från huset. Många sökte husrum i Valencienne och hoppades på bättre tider, medan andra återvände till sina familjer.

Till dem som återvände till sina familjer hörde Sr Marie-Françoise Lacroix och Sr Anne-Marie Erraux men deras längtan att få fortsätta sitt klosterliv gjorde att de bad att få bli upptagna i ursulinklostret i Valencienne. Även detta kloster drabbades dock av förföljelsen och kommuniteten flyttade till Mons. På sommaren 1794 blev Ursulinernas hus i Mons förvandlat till fängelse. De elva systrarna avrättades i två grupper, de första fem den 17 oktober och de övriga där Sr Marie-Françoise och Sr Anne-Marie ingick den 23 oktober 1794.

De elva systrarna, jungfrurna och martyrerna saligförklarades av Benedikt XV den 13 juni 1920.